Efter strålbehandlingen

 För två veckor sedan fick jag stråldos i två dagar. Den här veckan märks det att knölen på halsen minskar. Har inte känt några biverkningar efter strålningen och har inte heller tappat något hår. 

SE Simplicity Lynx Ålina

Beslut om behandling

 I veckan ringde min läkare på onkologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han berättade att de nu beslutat om att jag ska få strålning på halsen och på de tumörer som vuxit till sig bakom nyckelbenen. Tills vidare är ingen annan behandling planerad.

Ja har också fått en tid, i nästa vecka, för planering av behandlingen. Det känns bra att det börjar röra på sig.

Gott Nytt År

Nu börjar det röra på sig.

Efter ett inlägg från mig på 1177 har onkologen vaknat till. De anser att den sortens lymfom, som jag har, växer väldigt sakta. Så det är ingen panik. Min uppfattning är att oavsett hur fort det växer är det dags att ta tag i behandlingen nu.

Idag har jag varit på onkologen och träffat en läkare. Han höll med om att det börjar bli dags med behandling. Troligtvis väljer de strålning den här gången. Men först ska de ta en skiktröntgen så att de ser var tumörerna finns exakt. 

Det börjar röra på sig alltså.

Denna eviga väntan

 Att gå och vänta på besked om behandling är väldigt påfrestande. Hela sommaren har man den eviga oron i tankarna.

Var på datortomografi av lungorna förra veckan och om jag tolkar remissvaret rätt så ser det bättre ut än i våras. Väntar alltså på kallelse från Onkologen för att få besked om när behandlingen kan börja.

Ja nu ska det börja igen

 Efter diverse undersökningar, såsom skiktröntgen, ultraljud och två cellprovtagningar, har de konstaterat att jag fått tillbaka min lymfom igen. Om inte knölen på halsen växer för mycket under sommaren kommer behandling att börja i augusti. Bara att vänta alltså. Tur att trädgården levererar

Ska det börja om nu?

 För några veckor sedan upptäckte jag en knöl frampå halsen. Eftersom jag hade en återbesökstid hos min läkare på Onkologen i Uppsala så visade jag det för honom. 

Så nu har det satt igång med blodprov, skiktröntgen och i går var det ultraljud och cellprov. Det blev ett stort bandage för ett litet sår.  Nu väntar jag på svar från min läkare. Hoppas de har hittat vad det är.

Livet går vidare

Även om jag inte haft spår av min cancer på ett par år ligger det alltid i bakhuvudet. Jag är så tacksam för den professionella sjukvården jag fått och får än idag. Jag får en kontroll två gånger per år och får möjligheten att prata med och ställa frågor till min läkare på Onkologen i Uppsala.

Idag när Coronan härjar i hela världen är jag glad att jag valde att flytta från storstaden till ett litet samhälle. Jag ägnar mig åt mina tre stora intressen, trädgård, konst och musik. Och så har jag min lilla katt förstås.