Dags igen

Det har nu gått fem år sedan man konstaterade att jag hade lymfom. Det tog något år att komma tillbaka fysiskt men sedan har jag mått väldigt bra. Jag fick gå kvar på kontroller i tre år men därefter blev jag avskriven från Karolinska i Solna.

I våras flyttade jag till Örsundsbro utanför Uppsala och hamnade då inom Uppsala läns landsting. I somras upptäckte jag att kinden och tinningen var svullen. Jag trodde först att jag fått ett insektsbett men när det inte gick över sökte jag till Vårdcentralen där de tog ordentliga blodprover. Blodproverna visar inget tecken på att jag fått tillbaka Lymfomet.

Jag fick också remiss till Onkologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Efter en veckas väntetid fick jag kallelse och tid för undersökning och provtagning. Då visade det sig att jag har en annan sorts Lymfom än förra gången. Har jag tur så är det lokalt på kinden och kan då strålas bort. Men det visar sig efter datortomografiundersökningen som jag är kallad till om en dryg vecka. Jag kommer säkert också att behöva ta ryggmärgsprov och det ser jag inte fram mot.

Ja som vanligt är det bara att bita ihop och gå vidare i livet.

Sista sjukskrivningsdagen

Igår var det min sista sjukskrivningsdag. Under april har jag jobbat halvtid men nu är det dags att gå upp på heltid igen. Visst har jag en del krämpor och konditionen är fortfarande ganska dålig men det känns väldigt bra att komma in i normala rutiner. Och att tjäna normalt med pengar. Men nu är det ju vår och det finns alla chanser att vara ute och rör på sig.

Förra veckan tog jag de sista medicinerna också. Jag har ätit en sort mot virus och en annan mot bakterier ända sedan sista behandlingen. Det är ju också skönt att slippa peta i sig tabletter varje dag. Så nu börjar jag väl bli ordentligt mottaglig för alla baciller och virus som folk bär runt på.

Håret har börjat komma tillbaka och på huvudet börjar det bli någon centimeter. Ögonbrynen har växt ut och ögonfransarna har blivit tätare igen. Det finns hopp om att snart slippa peruk.

Har läst en bok

Har läst boken Ett noll till livet . Den handlar, enligt beskrivningen, om hur sju personer gått vidare efter sin cancer. Jag tycker att boken mest handlar om cancersbeskeden och behandlingstiden. Inte särskilt mycket om tiden efter cancern. Svårt att beskriva kanske men då ska man inte ge sig på uppgiften så att det blir ett halvdant resultat. Av mig får boken betyg 2 på en skala från 1-5 där 5 är högst.

Hemma

Jag är nu hemma sedan några dagar och börjar komma in i den vanliga lunken. Det gäller nu att inte tappa den lilla kondition jag fått.

Det här är min sista vecka med hel sjukskrivning så nästa vecka börjar jag jobba. Halvtid första månaden och därefter heltid.

Träningsläger

Nu har jag kommit igång med träningen. På morgonen, innan frukost, går jag ut och går en stund. Har varit ner till sjön och kämpat uppför backarna tillbaka. Bra att få ordentligt med syre i lungorna på morgonen. Efter frukost är dagen inrutad med aktiviteter och träning så man hinner knappt gå ut. Det är verkligen skönt att få komma igång med träningen och därmed också får möjlighet att bygga upp fysiken igen.

Maten har varit bättre igår och idag. Har lyckats sno åt mig ordentligt med grönsaker. Så nu är jag mer nöjd.

Anlänt till Furuhöjden

Har anlänt till Furuhöjden i Täby. På namnet låter det ju som att det skulle ligga på en höjd med skog runt. På en höjd ligger det men man ser bara stora flotta villor runt hemmet. Ska utforska omgivningarna litet mer i morgon. Det ska finnas en sjö i närheten och den måste man ju se. Rummet är bra, ingen lyx men ok. Hittills har jag bara ätit en måltid och maten var inte av högsta kvalitet. För litet grönsaker. Men de kanske bättrar sig framöver.

När jag kom hade kuratorn och sjukgymnasten en genomgång av vad som kommer att hända under första veckan. Därefter fick jag Taktil massage. Det var väldigt skönt och efteråt var jag så avslappnad så jag fick gå och vila en stund.

Positivt besked

Har just fått telefonsamtal från läkaren på Hematologen och han meddelade att det syntes inga spår av förstorade lymfkörtlar på röntgen. Jag ska alltså betrakta mig som frisk !!!!!!!!!!! tills vidare. Nästa kontroll och återbesök är i maj. Det här känns otroligt skönt. Senaste dagarna har jag gått i spänning i väntan på beskedet så nu kan jag slappna av och vänja mig vid tanken att jag kan börja planera vårens och sommarens aktiviteter.

Så nu är det bara att fortsätta bygga upp kroppen. Läkaren varnade för att det kommer att ta minst ett halvår innan jag känner mig helt återställd. Det är mycket svårt att bygga upp imunförsvar och blodvärde på vanlig väg för cellgifterna motverkar även friska celler från att fungera normalt. Men ju längre tiden går så ska ju kroppen bli friskare och friskare och börja fungera på vanligt sätt.

Svampen i tandköttet som jag  haft ett tag skulle jag försöka få bort genom att gurgla mig med vishyvatten. Ja prova duger. Känns bättre än ny medicin.